Jag är en kille som är född i mitten av 80-talet, och när jag var 18 år fick jag diagnosen Morbus Crohn. Mina första symptom hade jag säkerligen ganska tidigt i livet, men det var inget som jag reflekterade över. Det var först när jag började gymnasiet som det blev mer allvarligt. Jag hade ofta blod i avföringen och ont i magen. I och med att tiden gick blev det bara värre och värre. Under sista året i gymnasiet hade jag stora problem med att äta mat, jag kunde få fruktansvärda magsmärtor efter jag ätit något. Den värsta tiden hade jag feber väldigt ofta och jag vaknade ofta blöt i svett på nätterna. Efter att jag ätit kändes det oftast som någon stuckit en kniv i magen på mig. Jag låg ofta trött framför tvn och försökte läsa läxor innan jag skulle sova. Tolv timmar per natt sov jag, men jag var fortfarande helt slut när jag vaknade. Jag sov mest hela tiden förutom när jag kämpade i skolan.
Under våren fick jag komma till sjukvården som skickade mig på koloskopi och magröntgen med kontrastvätska. De upptäckte genast att jag hade Crohns och gav mig kortison för att dämpa inflammationen. Vårterminen blev mycket bättre nu när jag fått kortison, jag fick tillbaka en del av energin men magsmärtorna försvann dock inte. Jag åt fortfarande mindre än jag borde och det var ofta lättsmält mat som t.ex. nudelsoppa och ljust bröd.
Tyvärr kunde inte kortisonet få bukt med inflammationen i tarmen och det blev bestämt att jag skulle operera mig i slutet av sommaren. 15 kg hade jag förlorat i vikt från den dagen jag fick problem med att äta. Tack vare operationen försvann magsmärtorna och livet blev betydligt lättare även om det nu kan vara ganska besvärligt ibland.
Den här sidan kommer jag att fylla på och redigera när orken och lusten faller på. Just nu finner ni bara en bakgrundshistoria om tiden då jag fick Crohns.
Jag har valt att starta den här bloggen för både min egen och andras skull. Det är skönt att skriva av sig och samtidigt hoppas jag att andra kan finna något intressant och värt att läsa. Det finns många som har crohns men jag känner nästa ingen som har det, och jag har under mina år fått väldigt lite och dålig information om sjukdomen. Utan internet hade jag troligen inte vetat något.
Hejsan! Ser att du har Crohn`s, det har jag också. Hur går det för dig nu med din crohn`s? Kram
Hej! Just nu känns det ganska bra, men det är nog tack vare kortisonet som jag äter. Träning och kost har jag fått som intresse tack vare min crohn, det hjälper att sköta om sig själv har jag upptäckt. Men det finns också jobbiga perioder som gör att jag tappar all lust.
Hur går det för dig?
Hejsan.Jag har också fått reda på att jag kanske har chrons,provbitar har tagits så ja väntar på svar.Äter nu cortison som skall dämpa men tycker att man blir upp i varv.Äter du nån speciell diet?
Hejsan!
Kortisonet ger en ordentlig energikick i början. Jag känner mig väldigt trött och hängig just nu, jag vet inte om det beror på att jag slutat med kortisonet eller om det är något annat. Jag äter i stort sett vanlig husmanskost, men jag försöker avstå från feta och onyttiga rätter. Det brukar vara inviduellt vad man tål att äta, men fet skräpmat är inte något jag rekommenderar, även folk utan crohns :)
Oj! Jeg fikk diagnosen i desember 2007, da jeg var 17. Jeg gikk ned 13 kg og veide omtrent 43 kg da jeg kom inn på sykehuset. Jeg ble operert etter tre uker på sykehuset. Legene sa at om jeg ikke hadde blitt operert hadde jeg ikke overlevd. Har aldri fått noen medisiner. Nå har jeg tre betennelser i tarmen igjen, men de skal ikke gjøre noe med det før det blir alvorligere. Hm..
Jeg tåler ingen type mat. Jeg får vondt i magen av alt jeg spiser.
Vi fick våra diagnoser i ungefär samma ålder ser jag, och jag fick också operera mig samma år. Vad hemskt att du nästan fick dö innan det kom fram vad det var för problem. Äter du inga mediciner nu? Jag har ätit Imurel ända sedan jag fick diagnosen för att hålla inflammationerna nere.
Nei, ingen medisiner. Har jo betennelser, men de er sikkert ikke store nok for å bruke penger på medisin til meg da. Jeg har jernmangel og b12 mangel i kroppen også. Så jeg er ganske slapp av meg. Jeg jobber og sover. For ett liv! Håper det blir bedre etterhvert da!
Jag hade också b12-brist så jag äter tillskott av det, och medicin för att hålla inflammationen är något som säkert gör nytta. Får hoppas det blir bättre snart, man vill ju gärna orka mer än att bara jobba.